Barbara Ehrenreich - Gilla läget. Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande

                                                                                

Originaltitel: Bright-sided. How the relentless promotion of positive thinking has undermined America

Översättare: Hans O. Sjöström

Leopard förlag 2009

ISBN: 978-91-7343-334-1

Av Linda Wahlund 

När Barbara Ehrenreich under en rutinundersökning fick diagnosen bröstcancer ställde hon sig först oförstående. Under processen att ta till sig budskapet sökte hon information och fann då en veritabel uppsjö av organisationer – allt från ideellt drivna till vinstdrivande bolag. Den gemensamma nämnaren var det positiva budskapet. Man menade att cancern ”kunde vara det bästa som har hänt dig”. Det fanns inget utrymme för tvivel, sorg eller ilska. Tvärtom, dessa känslor möttes med avståndstagande eftersom de negativa känslorna kunde påverka tillfrisknandet. Budskapet var att om man bara var tillräckligt positiv så skulle cancer försvinna oavsett medicinsk behandling. Negativa känslor skulle därmed ha motsatt effekt.

Barbara Ehrenreich har inga problem med bilden av den positiva amerikanen och medger att det är en del av den amerikanska patriotismen och en grundbult i den ”amerikanska drömmen”. Konflikten ligger i det faktum att detta krav på evig positivism har, i stora delar av samhället, skapat en kultur där människor som manar till eftertanke eller som framför en avvikande åsikt stämplas som negativa influenser som skall tystas och undvikas. I boken visar hon på exempel från den amerikanska finanskrisen och hur man valde att bortse från alla varningssignaler. Anställda på de stora finansinstituten som varnade för den enorma obalans som uppstod i den ekonomiska sektorn motarbetades och blev i vissa fall blev uppsagda.

Författaren gör vidare en djupdykning i det samband hon ser ur ett religiöst perspektiv. Hon pekar på utvecklingen som skett från kalvinismens intåg fram till dagens syn på den kristna religionen inom den sfär som håller positivismens fana högst det vill säga de som vi i Sverige kallar frireligiösa. Det är här som jag hittar bokens svaga punkt för en svensk publik. Barbara Ehrenreich analyserar denna aspekt ganska djupt och utan en grundkunskap om den religiösa kartan i USA så gör detta att jag uppfattar texten, i dessa partier, som ganska svårgenomtränglig.

Barbara Ehrenreich ironiska skriftspråk flyter annars lätt när hon ifrågasätter hur en hel bransch har lyckats dupera och skapa en blomstrande marknad av människor i kris.