Mattias Kling – Only Young Twice – Historien om Europe

Mattias Kling:

Only Young Twice – Historien om Europe

Kalla Kulor Förlag

ISBN: 978-91-85535-83-5

Jag tror att väldigt få svenskar egentligen begriper hur stora Europe egentligen var när de stod på toppen av sin karriär. Ännu färre lär känna till alla de turer som pågick bakom succébandet i form av management, inre stridigheter och inte minst skattetrubbel. Därför är det extra välkommet att Mattias Kling skriver en bok om just detta! Det är en saklig beskrivning av vad som egentligen hände, historia om hur bandet egentligen blev till och till och med barnsdomsbetraktelser av de inblandade, de som så småningom ska bilda Europe!

Rent innehållsmässigt är det här alltså en guldklimp! Det finns mycket information mellan pärmarna som består av knappt 400 sidor. Och det känns nästan som att det är snålt tilltaget på sina ställen, att det egentligen fanns mer att berätta men som strukits av utrymmesskäl. Vi ska ha klart för oss att det inte handlar om någon skandalbok även om det berättas om en hel del äventyr som inte är särskilt smickrande för de inblandade. Den känns ordentligt researchad och baserad på uttalanden från folk i bandet och de som har levt väldigt nära mångmiljonindustrin Europe.

Detta för oss osökt in på ett av de två problem som jag kände när jag läste boken. Kling har en del språkliga ticks för sig och slutför sina citat allt för ofta med ord som ”har han berättar” eller ”säger han”. Man får naturligtvis byta ut han mot ett för sammanhanget passande namn. Under första halvan av boken eller i alla fall omkring 100 sidor fann jag detta oerhört irriterande, sen släppte det något och antingen vande jag mig eller så förändrades beskrivningarna något.

Det andra problemet är egentligen inget problem och jag gillar egentligen greppet om det bara hade gjorts fullt ut. I början av boken kallar Kling Joey Tempest för Jocke, vilket är helt i sin ordning med tanke på att han heter så och att Joey Tempest är ett artistnamn. Likaså kallas John Norum för Jonta. Detta förändras i och med att tiden går och framgången är ett faktum. Författaren slutar kalla dem för detta och övergår till Joey Tempest och John Norum. Problemet är bara att han sedan åter refererar till åtminstone Norum som Jonta senare i boken vilket förtar den briljanta finessen av det hela.

Men nu ska vi inte tala negativt! För det mesta med boken är trots allt positiva aspekter. Och detta även om man redan känner till en hel del av det som hände bandet under dess uppgång och fall. Mattias Kling har använt sig av källor som känns oerhört insatta och trovärdiga, bland annat Anders Tegner som är idogt citerat! Det är väl i sig föga förvånande då mycket är hämtat från Okej – en tidning som är lika synonymt med åttiotalet som med min uppväxt!

Historien är tydligt uppdelad i bra kapitel som var och ett berör en precis lagom tidsrymd. Som jag tidigare nämnde är det ingen skandalbok men det går helt enkelt inte att komma ifrån att skriva om bandets knullande och Kee Marcellos drogmissbruk. Detta är något som också bekräftas i Kee Marcellos memoarer – Rockstjärnan Gud Glömde, som hänvisas till ibland. Det hänvisas också frekvent till Anders Tegners bok Den Stora Rockdrömmen som i och med detta numera står på min lista över böcker att införskaffa (och recensera). Det gör förresten också Access All Areas, också den av Tegner.

Det här är boken som slutligen slår hål på alla spekulationer om vad som hände med bandet, varför de la ner verksamheten efter fem skivor och varför de gjorde comeback tretton år senare med Start From the Dark. Alla skattetrubbel utreds på djupet även om det naturligtvis finns flera siffror att sätta sig in i för den intresserade. Det finns som sagt en mycket intressant bakgrund men vad framtiden bär i sitt sköte kan man bara sia om.