Charlotte Greig - Femtio Seriemördare

Charlotte Greig
Femtio Seriemördare

Översättning: Ann Margret Forsström

Förlag: Arctic

ISBN: 978-1-84837-352-5

Jag kan inte påstå att frågan som ställs på bokens omslag – Hur blev de sådana monster?, besvaras egentligen. I alla fall inte i klartext. Man kan naturligtvis skapa sig en egen uppfattning utifrån den text och information som finns men det blir ju ingalunda någon vetenskaplig slutsats gjord på det sättet. Lite tråkigt tycker jag men det får man ta. Det viktigaste är väl trots allt att man får information om det ämne boken egentligen handlar om – seriemördare.

Jag vet inte varför detta ämne fascinerar mig så. Jag vet dock att jag verkligen inte är ensam om detta intresse. Det verkar vara människans natur att intressera sig för det mörka och farliga, det abnorma sinnet kan man säga och vad kan väl vara bättre än femtio sådana att bläddra igenom? Boken är ganska rikt illustrerad och har ungefär 200 sidor mellan pärmarna. Det skrivs förstås om de mest kända seriemördarna, de som ”alla” har hört talas om, de som blivit ”kändisar” kan man säga. Ed Gein, Ted Bundy, Andrei Chikatilo, Jeffrey Dahmer och Henry Lee Lucas har alla en egen avdelning medan Charles Manson, som förvisso inte kan räknas som seriemördare enligt den striktaste definitionen, märkligt nog bara omnämns i förbifarten. Förutom dessa, för att vi ska komma upp till femtio är det förstås en gäng namn till som avhandlas.

Jag önskar jag kunde säga att det var en fasansfullt intressant bok med en massa intressanta fakta, men tyvärr. Det finns förstås en massa fakta men för det mesta är det bara ett upprabblande av namn på offer och årtal tycker jag. Tillvägagångssätt och liknande berörs mycket ytligt liksom den initiala fråga. Man kan förstås se ett mönster. Många av dem kommer till exempel från en hård barndom men det är ju ingalunda någon överraskning. Många har också tagit värvning eller skickats till armén av sina föräldrar. Heller inte något särskilt förvånande.

Men lite kött på benen får man trots allt. Det är en ok bok om man vill lära sig lite om dessa människor och inte har någon direkt erfarenhet sedan tidigare. För mer insatta och erfarna av ämnet är den nog tämligen överflödig. Den är uppdelad i kapitel där varje kategori av seriemördartyper beskrivs. Detta gillar jag men jag håller inte alltid med om hur Charlotte har grupperat mördarna. Men eftersom hon har en mastersexamen och inte jag så får jag väl ta och lita på henne!