Sir Arthur Conan Doyle – Den Leende Vännen och andra historier

Översättning: Love Kölle

Utgiven av: Sigill Förlag

ISBN: 978-91-980831-5-6

Personligen så förknippar jag Conan Doyle enbart med berättelserna om mästerdetektiven Sherlock Holmes men givetvis är jag medveten om att han skrev annat också. Dock har jag inte läst något av det förrän nu. Sigill Förlag gör nämligen en kulturgärning och ger ut några av dessa berättelser i en liten pocketbok.

På runt hundra sidor innehåller boken allt som allt fem berättelser. Man känner helt klart igen sig från Sherlock Holmes berättelserna, det är inget häpnadsväckande men klart underhållande läsning. Det sköna är att eftersom berättelserna är så pass korta kan man läsa en hel berättelse från början till slut om man bara har några minuter över.

Sherlock Holmes är som sagt inte med, men skulle kunnat vara det åtminstone i ett par historier. Det är lite mystik och vid något tillfälle kom jag att tänka på den gamla serien Twilight Zones tvistade slut. Det är ett grepp som jag gillar starkt. Jag gillar också berättelsen Det som ligger begravt som andas Edgar Allan Poe. Det var i alla fall vad jag tänkte på när jag läste den. Exakt hur jag jämför vill jag inte gå in på för att inte förstöra nöjet för läsaren.

Boken kanske är en bagatell i litteraturflödet men jag tycker ändå att den bör uppmärksammas av den som finner små mystiska historier underhållande. Jag gillade den men det är svårt att skriva speciellt utförligt om den. Dels för att det handlar om en novellsamling men också för att det är så pass sparsamt med noveller mellan pärmarna. Temat är mystik men det är svårt att specificera ytterligare. Mer än vad jag redan har gjort i alla fall.

Sir Arthur Conan Doyle - En Studie i Rött

Översättning: K Arne Blom

Utgiven av: AWE/Gebers

ISBN: 91-20-07656-8

Före tiden då jag blev mer eller mindre aktiv litteraturmotståndare hade jag vissa favoriter, som dessutom sitter kvar än idag i nostalgigenen. Jag gillade de kluriga mordgåtorna signerade Agatha Christie och så gillade jag Sherlock Holmes. Till och med till den milda grad att jag redan i min ungdom skaffade en komplett bibliografi över Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes. Om minnet inte sviker mig alltför mycket så vill jag dessutom hävda att En Studie i Rött var den första bok om Sherlock Holmes jag läste – och det var innan jag själv införskaffade böckerna!

Den här pocketupplagan kom 1987 och det tog väl mig ett bra tag att plöja igenom alla historier i de nio banden. Priset var säkert en bidragande faktor till att jag vid sjutton års ålder prioriterade inköpet av den här samlingen så pass högt att jag verkligen gjorde slag i saken och köpte den! Säg att det tog mig två år att läsa igenom alla sidorna (jag var ingen flitig eller van läsare på den tiden). Sedan dess har böckerna bara stått där i bokhyllan eller varit nedpackade i lådor i flyttlass.

Hur som helst fick jag för mig att jag skulle läsa igenom de här böckerna igen. Att ta redan på om jag fortfarande tyckte det vara underhållande litteratur eller inte var naturligtvis en morot. En Studie i Rött var alltså den första berättelsen Sir Arthur Conan Doyle skrev om den berömde detektiven med ett makalöst sinne för detaljer och analys av fakta. Den berättas i jagform sett ur den ständige följeslagaren Dr. Watson. Jag tycker idag att det är ganska slarvigt skrivet många gånger, nästan lite barnsligt språk emellanåt, men jag blir förvånansvärt intresserad av att läsa vidare. Det är lättläst och det tar inte många timmar att läsa igenom boken heller.

Den är uppdelad i två delar (eller tre om man är på det humöret), först har vi Dr. Watsons minnesanteckningar. Fallets fakta och om första mötet med Holmes också för den delen. Likaså presentation av Lestrade och andra nyckelpersoner inom polisväsendet. Användandet av gatupojkar i spaningssyfte kommer fram och Det är mycket talande minnesanteckningar som känns väldigt äkta. Möjligen beror detta på att språkbruket är aningen naivt som jag tidigare var inne på. Detta upptar ungefär första halvan av boken.

Sedan följer en historia som självklart har med den första att göra, där vi som läsare få bakgrund till själva brottet. Jag tycker personligen att detta är bättre skrivet men samtidigt mer ointressant än första delen. Slutligen återgår man till att beskriva själva uppläsningen av fallet via Dr. Watsons anteckningar.

Ska man bedöma kvaliteter så kommer jag fram till slutsatsen att det inte är lika bra som jag tyckte i min ungdoms år, men samtidigt nödvändig bekantskap för alla och envar. Jag anser att grunden i Sherlock Holmes historierna bör räknas till allmänbildning! Det här är en av de fyra romaner om Sherlock Holmes som bör finnas i varje bokhylla om man är det minsta intresserad av detektivromaner. Var så säkra på att det kommer fler åsikter om de övriga tre romanerna och de många novellerna!