Visar inlägg med etikett Deanne Rauscher. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Deanne Rauscher. Visa alla inlägg

söndag 14 september 2014

Thomas Sjöberg – Den Motvillige Monarken – Carl XVI Gustaf



Utgiven av: Hör Opp!
ISBN: 978-91-86615-23-9

Jag har lyssnat på ljudböcker förr men det här är första gången jag skriver om en sådan. Upplevelsen blir lite annorlunda jämfört med det skriva ordet men i slutändan handlar det förstås om samma sak – att förmedla en historia. Jag inser att uppläsaren har en oerhört viktig roll i sammanhanget. Det är otroligt viktigt att denne har förstått texten och kan förmedla den på ett tydligt och inlevelserikt sätt! Torsten Wahlund, som gör jobbet på denna ljudbok gör ett fantastiskt bra jobb i detta sammanhang. Jag gissar att det inte är första gången han har läst in en bok.

Däremot känns det lite märkligt att lyssna på när någon annan läser upp vad författaren har skrivit i ”jag-form”, om motiven bakom boken och hur undersökningsprocessen har gått till. Inget konstigt egentigen, det låter bara lite märkligt när man vet att vederbörande faktiskt inte är personen ”jag” i sammanhanget.

Men själva historieberättandet är onekligen intressant. Det tog inte många minuter av min tid förrän jag insåg att jag skulle stormtrivas med den här boken. Det är helt klart ett fantastiskt arbete som är nerlagt för att ge oss den sanna(?) historien om Carl XVI Gustaf. Jag sätter dit det där frågetecknet för att jag inte riktigt vet hur jag ska förhålla mig till den bild boken ger av vår Konung. Å ena sidan betvivlar jag inte den, å andra sidan vill jag inte att det ska vara sant. Åtminstone inte boken andra del, som är synnerligen smutsjournalistisk. Det talas om vilda fester med helnakna brudar och en dyngrak kung. Det talas om hemligheter som ingen ens vill dementera och det talas om vittnen som är rädda för Säpos vedergällning om de träder fram i dagsljuset. Det är onekligen denna del som är den intressantaste att gotta sig i!

Första delen, som det mesta av boken består av, behandlar mera offentliga uppgifter av Kungens tillträde på tronen och hur han har skött sitt ämbete. Så vitt jag kan utläsa har det varit näst intill oklanderligt. Det är klart att man lägger lite fokus på utbildningar och sådant som Kungen, eller Lill-prisen som han var på den tiden, fick det lite extra förspänt. Det ligger nästan lite i saken natur men detaljer är alltid av intresse.

Kort sagt kan jag säga att jag verkligen rekommenderar boken. Den kan vara lite jobbig emellanåt när det ska räknas upp en massa saker. Listorna tar liksom aldrig slut. Men om man frånräknar dessa tillfällen har jag inget att anmärka på.


Som medförfattare står även Deanne Rauscher och Tove Meyer uppräknade. En av källorna är Mille Markovic, vars historia jag tidigare skrivit om.


söndag 12 februari 2012

Beata Hansson & Deanne Rauscher: Mille Markovic




Beata Hansson & Deanne Rauscher: Mille Markovic
Utgiven av: Vertigo Förlag
ISBN: 978-91-85000-95-5

Jag är grymt dåligt samhälls- och nutidsorienterad, vilket innebär att namnet Mille Markovic kanske inte säger mig så där speciellt mycket. Jag hade väl ungefär koll på hans inblandning i kungaboken – Den Motvillige Monarken, där han var huvudkälla, men inte mycket mer än så. Deanne Rausher var förresten en av medförfattarna till just den boken som det känns om det här är en produkt av de efterforskningar som gjordes, ett tydliggörande eller uppföljare om uttrycket förlåts mig.

Jag får dock intrycket av att det är Beata Hansson som skrivit och formulerat medan Deanne mera har står för efterforskningar, intervjuer och annat. Det spelar förstås mindre roll men eftersom jag är minst lika intresserad av formuleringar som av fakta har det viss betydelse vem som trots allt präntat ned det som boken förmedlar.

Som okunnig om Mille Markovic är det här ett utmärkt sätt för mig att få grepp på vad det egentligen är för en figur. Det är en sammanfattande bok som inte bara fokuserar på skandaler, fängelsevistelser och porrklubbar. Självklart går det inte att komma runt kungabilden/bilderna men de behandlas snarare som en bisak längre bak i boken. Först kommer all bakgrund som behövs om vi överhuvudtaget ska kunna sätta oss in i Milles sätt att tänka och vara. Jag lägger ingen värdering i några fakta boken lägger fram, det är klart att man har sina egna tolkningar av vad som är rätt och fel, precis som Mille eller vem som helst egentligen har, men det är inte en bok gjord för att döma eller fria. Det finns ingen tid att förkasta agerande eller för den delen hylla dem. Det är helt enkelt en beskrivning av en människas värderingar och inget annat. Vad du eller jag tycker spelar ingen roll i sammanhanget.

Men för att man ska kunna få en helhetsbild är det tvunget att det är flera som kommer till tals och det är därför personer runt omkring Mille: döttrar, söner, hans kvinnor och till och med poliser som har bevakat och utrett hans verksamhet får komma till tals. Alla är sannerligen inte överrens med honom men om jag förstås det hela rätt så är det i sig inget problem. Det kan finnas en ömsesidig respekt även om man inte är överrens, det är väl så med de flesta människor, om man klassas som gangster av samhället eller inte.

Språkligt fann jag boken mycket välskriven, tydligt uppdelad i olika kapitel som var och ett behandlade ett stycke livshistoria ur Milles liv. Det fanns stunder av filosofi, av kärleksfullhet och av rent och skärt förakt också. Men allt har sin naturliga plats i Milles medvetande, kanske i en enda röra för en utomstående men det är väl också så det är med de flesta, man har inga problem att förstå sina egna värderingar och finner dem inte motsägelsefulla eftersom man sitter med alla svaren.

Trots detta kan jag inte påstå att det var en bok som läste sig själv. Själva ämnet i sig tilltalade mig inte lika mycket som jag trodde att det skulle göra. Man får en inblick i det hela, så mycket är helt klart och kan man läsa lite mellan raderna finns det ohyggliga situationer beskrivna. Men inget sägs rakt ut, man får tänka lite själv. Men även om det inte är den mest intressanta biografin jag har läst ångrar jag inte att jag tog mig tid att läsa den, det är skönt att det trots allt finns de som vågar skriva och ge ut sådana här böcker som verkligen inte kan räknas tillhöra det mest finkulturella skiktet av litteraturen!